in Konverteringsoptimering

Konvertering och A/B-testning är på allas läppar i dessa dagar. Men det är mycket som kan gå fel. Och då menar vi inte att tekniken inte funkar. Det är ännu värre om du testar fel saker och inte får någon eller tveksam effekt av dina tester. Conversionista har en metod för att formulera dina tester för maximal effekt och det kommer du lära dig här.

”Hypotes”  –  va saru att du sa?

Bra tester bygger på bra hypoteser. Så enkelt är det.

Att få fram bra hypoteser är svårt.

Att testa är lätt.

Men ordet ”Hypotes” har lite dålig klang. Man brukar tala om ”hypotetiska resonemang”. De har liksom ingen verklighetsförankring. De kommer aldrig att hända. ”Hypotes” är vagt, svagt, luddigt. Ett ord för fegisar som inte vet vad de står för.

Därför var vi på Conversionista lite tveksamma i början om vi skulle använda det ordet eller inte.

Nu vet vi.

Det är ett av de viktigaste orden i vår kultur och arbetsmetod.
Här förklarar vi varför.

A/B-testning

A/B-testning är när man testar två (eller flera varianter) mot varandra på sin hemsida. Dina riktiga besökare slumpas till den ena eller den andra versionen och genom att mäta deras beteende får man fram vilken variant som fungerar bäst.

Om du vill lära dig mer om A/B-testning hittar du mer information på Conversionistas sajt.

 

The age of experimentation

Kommer du ihåg ”Strategic planning”? Det var företagsfilosofin som först tog in McKinsey-konsulterna, som la fast en femårsplan, och sedan gällde det att genom direktiv och kontrollmekanismer se till att alla höll sig till den nya linjen.

Nu jobbar vi agilt. Vi lär oss. Vi har korta feedback-loopar som snabbt får in nya lärdomar i vår produkt- eller tjänsteutveckling.

Vi har kommit till ”The age of experimentation”.

Men med experimenterande kommer ifrågasättande. Om du vill experimentera måste du acceptera att du inte alltid kommer att ha rätt. Men vi har idéer som vi vill pröva. Genom att kalla dem ”Hypoteser” så sänder vi budskapet:

Det här är en idé som vi vill pröva och lära oss av, och det är så vi jobbar på det här bygget

Svaga hypoteser = Inga resultat

Vi ser många som börjar testa och som inte får ut bra effekt av sina tester därför att man lägger för lite krut på att formulera bra hypoteser. Och då blir det tyvärr Skit in – Skit ut.

Ofta är hypoteserna byggda på random idéer i stil med:

–       ”Vår VD tycker att det skulle vara bättre med….”

–       ”Vi har kollat på vår värsta konkurrent och de har just lanserat………”

–       ”Amazon är ju störst och de har alltid haft…….”

Ok, nu tycker du att jag bara klagar. Var lite konstruktiv och säg hur jag ska göra istället, tänker du.

Bra, säger jag, tänkte just göra det.

Så gör du bra hypoteser

En bra hypotes ska uppfylla 3 kriterier.

  1. Den ska bygga på ett observerat problem eller orealiserad potential.
  2. Den ska driva en förändring i användarens beteende
  3. Den ska vara mätbar

För att skapa hypoteser som möter de här kriterierna har vi tagit fram en ”formel” som hjälper dig att formulera hypoteser som uppfyller kriterierna.

Den fungerar som ett slags ”Bullshit detector”. Om du har svaga hypoteser så kommer formeln att brutalt avslöja dem. Så här ser den ut:

Hypotes-formel

Ett exempel från Rebtel

På sidan ”mitt konto” hos Rebtel finns tre saker man kan göra:

  1. Rebtel My account - beforeAdd credit
  2. Deals
  3. Get free credit

De valen är inte helt tydliga, tex kan man fundera på vad det är för skillnad mellan ”Add credit” och ”Get free credit”? Men att ändra namngivning brukar vara ganska trixigt. Kanske finns det enklare ändringar man kan göra som tydligare leder till konverteringsmålet?

Det primära konverteringsmålet i detta fall är ”Get free credit”. Det är vad Rebtel vill att användaren helst ska göra. Problemet är att det inte avspeglas i det som vi brukar kalla ”den visuella hierarkin”. Det låter krångligt men betyder på ren svenska:

Ge det mål eller handling som du vill att användaren mest av allt ska göra en alldeles egen färg eller form”.

Allt det här formulerade vi så här med vår formel:

Eftersom vi observerat att [användare inte förstår vilken knapp de ska trycka på]

genom [använda allmänna principer för visuell hierarki]

vill vi [ändra färgen på knappen ”Get free credit”]

vilket bör leda till att [fler förstår vilket val de ska göra, och att fler gör den handling som uppfyller Rebtels affärsmål]

Effekten kommer vi att mäta genom [klickfrekvens på knappen – Get free credit].

Och den hypotesen resulterade i den här designen:

Rebtel My account - after

Resultatet?

Vi gjorde ett AB-test som ledde till 9% förbättrad klickfrekvens. Inte dåligt för ett så enkelt test. 

Rebtel-Uplift

Och vad nu då?

Ta vår modell.

Applicera den på era A/B-tester.

Om det inte funkar eller du inte förstår, hör av dig till oss.

OCH

Kom på Conversion Jam den 16e oktober. Sveriges konverteringskonferens.

Vi har lagt upp en rabattkod ”PER-P” för er som läser Pers blogg. Najs va?!

Här får du träffa några av världens allra bästa på att formulera hypoteser baserade på konsument-psykologi och beteendeforskning.

Se program och och internationella topptalare >>

Anmäl dig med rabattkod här>>

Kom ihåg: Always be Converting!

Write a Comment

Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.